Nyligen läste jag ut den fjärde delen i serien om Lockwood & Co Den flammande skuggan (2017) av Jonathan Stroud. Även om jag skulle kunna ta upp bara den så vill jag istället skriva om hela serien. Första boken Den skrikande trappan (2014) köpte jag faktiskt på bokmässan förra året efter att ha lyssnat till en intervju med Jonathan Stroud. Jag blev nyfiken och eftersom jag alltid har haft en dragning till brittisk barn- och ungdomslitteratur så var jag nästan tvungen att läsa.

Böckernas handling kretsar kring den parapsykiska agenten Lucy och agenturen Lockwood & Co. England har i ungefär femtio år plågats av hemsökelser, det så kallade Problemet, och det är bara barn och ungdomar som har de egenskaper som krävs för att jaga och neutralisera spökena. I varje bok finns ett eller flera spökproblem att lösa, men samtidigt finns ramberättelsen som genomsyrar berättelserna. Frågan är vad som har orsakat alla dessa hemsökelser?

Huvudkaraktären är Lucy Carlyle som får jobb hos Lockwood & Co en parapsykisk agentur i London som drivs av Anthony Lockwood och hans vapendragare George Cubbins. Det munhuggs en hel del och ibland glömmer jag faktiskt att de är tonåringar och inte vuxna. Det finns också flera karaktärer som återkommer och, som jag uppfattar det, är viktiga för att driva ramberättelsen framåt. En av dessa karaktärer tar ganska stor plats och utvecklar en intressant relation med Lucy.

Miljön är ett mycket annorlunda London och England. Gatuadresserna och annat kan man känna igen, men det är ändå som en annan värld. Det är svårt att veta exakt när det utspelar sig och det ger en extra krydda till läsningen.

Berättelserna är i princip kronologiskt uppbyggda, men i vissa fall är det flera tillbakablickar för att ge förklaringar, till exempel till Lucys bakgrund. Språkligt fungerar texten överlag tycker jag och om det är svårt att följa med i ”spökfångarspråket” så finns det ordförklaringar i slutet av boken. Berättarrösten finns där genom Lucy, även om jag när jag själv när jag läser får känslan av en berättare bakom som vet allt som ligger bakom.

Jag gillar böckerna om Lockwood & Co, så är det. När jag började läsa den första boken så var jag lite tveksam, men när jag hade läst färdigt så insåg jag att jag ville läsa mer. Det är inte hemsökelserna och spökfångandet som intresserar mig utan det är frågan hur det ska gå med karaktärerna och vad är det som ligger bakom Problemet. Det är nog just det där obestämbara som tilltalar mig. Nu när jag avslutade den fjärde boken drabbades jag av en ordentlig ”cliffhanger”. Det betyder att om inte den svenska översättningen kommer samtidigt får jag nog läsa den femte och, enligt uppgift, sista boken om Lockwood & Co på engelska i höst.