Det är inte alltid lätt att försöka få ihop skrivandet med arbete och allt annat i vardagen. Jag försöker dock ta alla chanser som jag får. Senast i dag satt jag på en folkracetävling och antecknade flitigt i min lilla anteckningsbok under en paus. Drömmen, eller snarare det första steget av drömmen, är att få skriva ganska ostört under en vecka eller så. Nästa steg vore att kunna arbeta allt mer med skrivandet. Till slut hoppas jag att det ska bli verklighet. Men fram till dess får jag passa på när helst jag kan.